Idag har vi varit ute i skogen & gått ett blodspår. När vi kom till området där jag hade lagt spåret sprang en lös schäfer omkring där & jag tänkte bara att nu var det kört, hejdå spårslutsburken med allt mumsigt... men, då kom en bilburen äldre herre & hämtade hunden så jag antar att den hade varit på egna äventyr en stund.
Nåja, jag släppte Lunas på spåret & jag tror att schäfern hade hunnit cirkla runt lite där för han kissade 2 gången mitt i spåret! I vanliga fall kan det ju vara en indikation på att hunden tappat spåret. Han gick bra dock, hade lagt lite vinklar så det nästan blev en trappstegsvariant & han följde ju inte vinklarna slaviskt men höll ändock riktningen. Spårslutet fanns kvar också:)!
På hemvägen fick jag plötsligt syn på en snok på vägen! Oerhört fascinerande! Den var riktigt slö & ville gärna ligga på svarta asfalten & få upp värmen lite. Jag kände mig manad att peta den av vägen dock, alldeles för mycket cyklar & grejor där.
Well, vi traskade vidare & hade nog inte hunnit längre än 15meter innan vi såg en till! Den här fick Lunas också titta på men han ville mest trycka fast den med nosen så den skulle vara still medan den blev inspekterad... Stackars krake...
4 kommentarer:
Får jag lov att vara en liten gnällkärring? Det är en liten kopparödla.
Härligt att det uppdateras här iallafall!
kramar!
Ja, gärna! Var en gnällkärring du:)! Kram!
Det var inte illa pinkat (i dubbel bemärkelse) att gå spår där en annan hund just sprungit! Han är så duktig med snoken, Lillsnoken! Ska vi träna sök någon dag då?
Jadu, det tycker jag:)!
Skicka en kommentar