Idag åkte vi alltså till Norsholm ännu en gång, men den här gången var det dock ett mer upplyftande besök än förra gången! De tyckte att Lunas var mycket bättre i kroppen/humöret & att han svarade bra på behandlingen. Vi ska fortsätta i samma lugna stil & stå kvar på Rimadyl så de värsta spänningarna får gå över.
Vi hade ett riktigt bra samtal om situationen och när de sa att Lunas aldrig kommer att bli som en "normal" hund i kroppen och att man helt enkelt får anpassa aktiviteterna efter vad han just då klarar så kändes det så sant. Visst svider det att han inte kan köra så intensivt som han skulle vilja(agility främst), men det är också en utmaning att träna mer målmedvetet och effektivt så träningen inte blir slitande kvantiteter. Well... Så får vi se vart vi hamnar med de förutsättningarna.
Jag passade på att köpa matta till kontaktfälten när jag ändå passerade Lkpg & nu är de färdiga att användas. Måste spika dit antihalkpinnar också så han inte kanar nedför när farten kommer. Jag har alltså gjort i ordning en A-hindersnedgång och en upp/nedgång i balansbomsstorlek. Det funkar skitbra! Oavsett hur det kommer att funka med agilityn så ska vi banne mig ha klockrena kontaktfält! Så det så! Mattorna jag köpte måste jag rekommendera, 10 spänn styck, 40x60cm på Rusta!
2 kommentarer:
Jag håller med; kvalitet är verkligen att föredra framför kvantitet! Och handrörelsen: Nä det är en specialvariant för jag-springer-alltid-i-samma-riktning-som-matte-Baby, så att jag ska kunna göra sådana där byten!
Gud va fiffilurigt och bygga egna små träningshinder!!
Skicka en kommentar