Idag åkte vi & simmade igen.. Veckan har varit tråkig då han blev sämre igen på måndag. Vi hade gått i 25 minuter i ett sträck på söndagen & han hade varit så himla pigg! När jag kände på ryggen på kvällen så var den mjuk & fin, men på måndag morgon var han verkligen spänd..
Så.. Han har vilat hela veckan, gått snigel-kiss-&-bajsrundor på 15 min, två gånger om dagen & det var först igår kväll som han började piggna till igen & korvade sig lite i korgen.
Simmet blev lugnt, 2x2 minuter i bassängen. Många gånger har simmet gjort honom mjukare så jag hoppas på det bästa nu.
Snart kommer han att få dambesök, hon heter Alice & ska stanna en vecka. I morgon ska hon komma & kolla läget här hemma hos oss. Hon är en lugn dam(Irish softcoated wheaten terrier) som inte triggar upp Lunas nå särskilt, så det känns bra!

Pensionärspromenad ja...

Igår fick jag tips från vår rehabfröken om att vara ute på promenad en längre stund men ta fler pauser. Idag gjorde vi så och Lunas verkade uppskatta det. Han gillar ju att sitta & glo så efter 15 minuters promenad då jag tyckte han började bli hängig så rullade vi ut sittunderlaget & tog paus. I ungefär 10 minuter hade vi paus innan vi lullade vidare. Än så länge är det svårt att bedöma resultatet, men till nästa gång ska vi välja en väg med fler sittplatser. Om vi hade hittat en bänk tidigare så hade vi tagit paus efter 10 minuter istället för 15. Vore fint om man kunde vila innan han blev hängig.

När vi nästan var hemma mötte vi Dino, en japansk spets som bor granne med oss. Lunas gick bananas som jag aldrig har sett honom gå bananas förr! De sista 60 m fram till vår port överslagsdansade/backade han framför mig! Jag fick lägga honom gång på gång för att tempot inte skulle bli för högt i de där snurrarna & han betedde sig ju faktiskt som en..... bordercollie?! Var är labbehjärnan?! Väl inne for han som ett jehu, trasslade in sig i sladdar & rev ner en lampa. Visst, kraken går ju på Rimadyl men det är ändå ljuvligt att se honom med den energin!

Lite kontaktfältsträning senare somnade han som en kringla i korgen...

Fyskoll igen

Idag åkte vi alltså till Norsholm ännu en gång, men den här gången var det dock ett mer upplyftande besök än förra gången! De tyckte att Lunas var mycket bättre i kroppen/humöret & att han svarade bra på behandlingen. Vi ska fortsätta i samma lugna stil & stå kvar på Rimadyl så de värsta spänningarna får gå över.

Vi hade ett riktigt bra samtal om situationen och när de sa att Lunas aldrig kommer att bli som en "normal" hund i kroppen och att man helt enkelt får anpassa aktiviteterna efter vad han just då klarar så kändes det så sant. Visst svider det att han inte kan köra så intensivt som han skulle vilja(agility främst), men det är också en utmaning att träna mer målmedvetet och effektivt så träningen inte blir slitande kvantiteter. Well... Så får vi se vart vi hamnar med de förutsättningarna.

Jag passade på att köpa matta till kontaktfälten när jag ändå passerade Lkpg & nu är de färdiga att användas. Måste spika dit antihalkpinnar också så han inte kanar nedför när farten kommer. Jag har alltså gjort i ordning en A-hindersnedgång och en upp/nedgång i balansbomsstorlek. Det funkar skitbra! Oavsett hur det kommer att funka med agilityn så ska vi banne mig ha klockrena kontaktfält! Så det så! Mattorna jag köpte måste jag rekommendera, 10 spänn styck, 40x60cm på Rusta!

En weekendtripp till Linköping

I helgen har jag & Luntan varit hos Elin i Linköping. Han har verkligen varit sjukt peppad, pigg & alert med småhyss på gång hela tiden. Riktigt kul att se honom sådan men jag vet samtidigt att det kan svänga snabbt till apati & hängighet. Svårt & veta hur mycket jag kan peppa honom utan att han rör sig över sin förmåga, samtidigt som han säkert inte blir bättre av en alldeles för passiv vila. Tristess i sig kan ju ge sådana spänningar som jag försöker motverka..
Nå, imorgon ska vi tillbaka till Norsholm & kolla läget & jag gruvar mig lite för det. Han är inte alls så mjuk i ryggen som jag skulle vilja och det är lätt att bli uppgiven... Jag har ju varit så otroligt noga med honom nu. Vill bara att han ska bli bra, vara stark och glad. Vore fint det...

Utflykt till Norsholm

Idag åkte vi till Norsholm för att simma lite, egentligen mest för the happening för vi simmade bara i fem minuter, men herr Lunas trampade på så att han började flåsa! För er som inte förstår vidden av detta så kan jag berätta att han i vanliga fall mest lullar runt, till största delen vilandes på flytvästen, typ elefantsim! De har fönster i bassängen så jag har sett lite av hans teknik, framkroppen traskar på medan bakkroppen flyter efter i nåt slags tyngdlöst tillstånd medan han väntar på att få gå upp till sköna duschen... hmm... smitare där... Nåja, nu var han iallafall jätteduktig & det var så roligt att se honom så peppad & arbetsvillig! Nu gäller bara att hålla tillbaka ivern(kanske mest min) så att det fortsätter såhär fint. Han var helfin i musklerna när jag stretchade av honom sen, men han reagerar fortfarande på tryck längs ryggraden. Inte lika starkt som för 1 1/2 vecka sen dock.

Håller på att göra en diagrampryl(?) över Luntans form(ni behöver inte reta mig, folk gör det redan) som jag tänkte lägga in här om nån vecka. Spännande va?! Va?! Eh.... right...

Morgonstund har guld....

Dagens ljuvaste stund, då jag får ligga med en Lunaskringla i armhålan & en kaffekopp i handen & bara tänka på hur tacksam jag är. Tänk att den här lilla knodden skulle hamna hos mig...

Vila var det ja...

Idag piggnade Lunas till litegrann, nog mycket för att konflikten Lunas VS Kontakten skulle aktualiseras, en urgammal fejd som jag inte riktigt förstod förrän jag satte tungan mot metallblecken. Ujujuj... Då kan man föreställa sig hur en blöt snokande nos upplevde det. Numera är metallblecken tejpade men relationen Lunas/Kontakten är fortfarande aningen frostig...

Fys-koll

Idag åkte vi till Norsholm för en fys-koll. Senast vi var där var i början på november och då var han väldigt spänd i den där hemliga höft-böj-sträck-muskeln som man inte kommer åt med massage, men dock med stretching... Så stretchat har vi gjort, så fort det har spatserats så har det också stretchats & när doktorn kände nu så var det mycket bättre.... men... ryggen var inge vidare. Han var öm längs hela ryggraden, så doktorn ville ha honom på totalvila med rimadyl så det inte skulle utvecklas till en muskelinflammation. Vi skulle höras efter helgen & kolla läget, men tills dess är det bara för herr Lunas att tugga ben o vara en soffpotatis! Styrde upp ett Back on Track-täcke också som eventuellt är lite för stort(tänk tornerspel, de där täckena som hästarna har på sig...) men som ska bäras så länge herrn tillåter det. Nu tycker jag att han banne mig ska bli bra!

Sweet....

Idag gick jag o pappsen igenom min gamla hårddisk o hittade den här bilden... Åh, vad jag längtar tills vintervilan är över...